www.waxmann.se

Inlägg publicerade under kategorin Orättvisor

Av Waxmann - Fredag 13 sept 12:25

  

Desmond Tutu


Den 13 september 1989 leder ärkebiskop Desmond Tutu 30 000 personer genom Kapstaden i den dittills största demonstrationen mot apartheid i Sydafrika. Marschen betraktas som en vändpunkt i kampen för demokrati i landet. LÄNK: Desmond Tutu 


Av Waxmann - Måndag 9 sept 12:53

 


Våren 1968 åkte jag med min älskade Morfar till Berlin för att bl.a träffa en del av Morfar's före detta affärskollegor. En av Morfar's absolut bästa vänner var Otto Aldag.Otto var medlem i nazistpartiet,NSDAP, men hade många judiska vänner och behöll sitt medlemskap i NSDAP för att på så sätt lättare kunna hjälpa sina vänner att bl.a fly från Tyskland.En annan av Otto's tankar var att ingen av hans judiska vänner skulle förlora pengar för att man fick fly hals över huvud till andra delar av världen.Otto hade vad jag förstod en hög status inom företagarvärlden och kunde därmed röra sig ganska fritt runt om i Europa. Otto var en av fler som hjälpte också Morfar att kunna fly med sin familj i sista sekunden.

-----------------------------------------------------------
I många av dom tyska företag som etablerade sig i Sverige genom bl.a dotterföretag genomdrev man en arisering innan kriget började,men när det gällde Otto och hans många företag och judiska företagsvänner så gjorde han något annat!
Detta går att läsa bl.a i en forskningsrapport om Sverige och ariseringen av tyskägda företag och dotterbolag.
-------------------------------------------------------------
"Alla tyska företagare var emellertid inte nazister. Ett intressant exempel på ett annorlunda ariseringsärende gällde en tysk företagare, Otto Aldag, som 1941 etablerade ett dotterbolag i Sverige.Det fanns, som vi sett, de som i Tyskland drev företag tillsammans med tyska judar men som tvingades delta i ariseringen. Ariseringen behövde emellertid inte innebära att banden med den före detta judiske partnern upphörde. Somliga tyska företagare sökte i samband med ariseringen i samråd
med den judiske partnern i hemlighet rädda vad som räddas kunde. Ett exempel på ett sådant fall erbjuder det svenska företaget Enhörning Kemiskt Tekniskt AB. Ursprungligen var det ett försäljningsföretag som fungerade som generalagentur för den tyska koncernen Henkels preparat. Företaget leddes
vid början av 1930-talet av en svensk direktör vid namn Tage Enhörning.Företagets verksamhet gick tillbaka och förpuppades 1937. 1941 tog en tysk, Otto Aldag, kontakt med Enhörning och förhörde sig om möjligheterna att återuppliva företaget. Kontakten mellan Enhörning och Aldag förmedlades av en av centralgestalterna i tyska affärskretsar i Stockholm under kriget, Henry Koux.50 Som likvid för företagsöverlåtelsen fick Enhörning direktörsposten men den formelle ägaren var Koux och förblev så fram till 1944. Den verklige ägaren var emellertid Otto Aldag, då denne hade optionsrätten till samtliga aktier i företaget. Det intressanta med detta tyskaföretagsövertagande var att affären i själva verket var ett sätt att rädda ariserade
tysk-judiska tillgångar. Aldag var före 1933 kompanjon med den judiske affärsmannen Fritz Fenschel i Hamburg. De drev rörelsen tillsammans framtill 1933 då företaget ariserades. Fenschel emigrerade till USA samma år.1934 ägde ett hemligt möte mellan Aldag och Fenschel rum i Holland, där det fastslogs att de fortfarande och framdeles ägde 50 procent vardera i företaget i Hamburg. När sedan Aldag 1941 förvandlade Enhörnings företag till ett dotterbolag betydde detta dels att han förde över kapital till Sverige, dels att den judiske delägaren Fenschel i enlighet med överenskommelsen 1934
var delägare i företaget i Sverige."
--------------------------------------------------
Morfar och jag mötte Otto och en samling andra gamla gubbar i en stor sal runt ett stort massivt bord,där alla satt och bolmade på cigarrer och drack whisky. Eftersom jag redan var invaggad i familjen mörka historia så visste jag vem Otto Aldag var.En gång har han varit i Stockholm men det mindes jag inte. Otto var liten och tjock och flintskallig men mycket snäll.
När Morfar och jag kom in i detta stora rum,som en stor sal, i ett industri höghus i Berlin's centrala delar blev jag imponerad. Morfar gick och hälsade på alla gubbar och jag bakom honom.
 
Vi hade passerat "Checkpoint Charlie" och klarat passkontrollen på tåget som jag minns som det var i går. Morfar och jag satt i en kupe när det plötsligt var fler röster i korridoren som skrek högt "Reisepass bitte". In kommer 2 män med svarta hattar och länga svarta skinnrockar och dom var inte trevliga !
---------------------------------------------------------
Nå,nu var vi inne i den stora salen runt det massiva bordet med gamla affärs bekanta till Morfar men jag minns att det också var några gamla krigskamrater till Morfar från första världskriget.
Innan dom började tala med varandra,och jag talade ju tyska,så vinkade Otto med sin arm mot mig och ville jag skulle komma fram till honom.Vad var nu detta ? Nå,jag gick fram till Otto och han sa några vänliga ord till mig och sedan stack han något till mig i min hand.När jag öppnade handen låg där 200 mark vilket då var väldigt mycket för en 12-årig grabb i en världsstad.
Innan mötet var slut fick jag också något som har försvunnit: En patiens kortlek som låg i en grön ask där det på baksidan stod initialerna OA och på framsidan av korten så kunde man se den nazistiska örnen med hakkorset. Detta fick jag veta var en gåva av partiet till alla "speciella" medlemmar som man uppskattade :-)
  
-------------------------------------------------------
Men tänk så lurade dom blev av Otto Aldag.
En liten tjock flintskallig man med ett hjärta av guld.
Otto var våran Oskar Schindler.
 
   
 
Av Waxmann - Torsdag 15 aug 14:53

Jan Eliasson har jag följt sedan han började arbeta tillsammans med Olof Palme i statsrådsberedningen.Då handlade det om att lösa Iran-Irak kriget där Sverige spelade en viktig roll.

Sedan jobbade ju Jan som ordf. i FN's generalförsamling där han också jobbade mycket nära och med Kofi Annan. Jan Eliassons engagemang har alltid varit vida känt när det handlar om utrikesfrågor och flyktingfrågor. Här,vid 78 år fyllda, tycker jag han skrivit en väldigt bra artikel.

Rekommenderar att du läser den.


               

Av Waxmann - Söndag 11 aug 19:22

I dag har jag tränat i köket.Försöker lära mig att stoppa in och ta ut disk från diskmaskin :-( Har ju svårt att böja på mig, men det gick bra och vet du varför ?

Jag bestämde mig för att köra min "Bästa Beatles lista" med 103 låtar i MONO. Som vanligt så är det svårt att hitta The Beatles i MONO på nätet så det fick bli denna MONO version från BBC. Självklart så spelade jag högt för att den rätta känslan ska infinna sig.

Detta var första låten på min lista och hela jag "gick igång direkt" på denna låt och dom efterföljande.

Hur det gick med diskmaskinen? Jo, det tog lite tid men med stöd av käppen och Maria så fixade jag det.

Önskar med denna story alla en bra vecka, oavsett om du är arbetande eller pensionär.

Allt Gott <3

------------------------------------------------------------------------------------------------


PS:Att vara grinig och gnällig om man är sjuk tror jag hjälper.Jag är en grinig och gnällig gubbe och vill därför också passa på att rekommendera SVT kl 02.00 i natt och titta på Gnällbänken.Gnäll nu gärna för att SVT sänder det så sent,dessutom bara i 3 avsnitt det gör mig sur. Men: Gå in på min facebook sida där kan du se programmet nu.Vi måste återerövra rätten att klaga och det finns ju väldigt seriös forskning som visar att klaga, gnälla är bra för din kropp och gemenskapen hemma eller på jobbet.Passa på och bli mer tjurig och grinig också ! Sen är det ju inte helt fel om man är överens om det du klagar, gnäller på. Sen tycker jag att har du passerat 60 års gränsen då har du mer rätt än andra att gnälla.

Om du som jag tycker illa om orättvisor i världen, om du tycker om SD, rasism, antisemitism så gnäll av bara attan ! 

    

 

#Diskmaskin #TheBeatles #Gnäll

Av Waxmann - Lördag 22 juni 14:55

  


SD består mycket av människor som är elaka och fördomsfulla,men också vilsna och förda bakom ljuset.

SD betraktar alla människor som vill hjälpa sin nästa,ger bort något,vill skapa en bättre värld,ja alla dessa goda människor betraktar SD som vänstermänniskor, kommunister,detta återkommer alltid i deras politiska retorik.


Karl-Bertil Jonsson's far Tyko Jonsson var likadan som dessa SD typer.Tyko Jonsson hörde till dom som tyckte att alla som frivilligt gav bort något är kommunister,men: Tyko Jonsson ändrade sig och förstod till slut att hans son Karl-Bertil Jonsson var en riktig hjälte som tog ett samhälls ansvar.


Jag undrar när vi får höra en Sverigedemokrat säga:"Jag gjorde fel men trycket var så stort från partiet" "Idag så vill jag hjälpa andra människor, flyktingar m.m.för att kunna skapa ett bättre samhälle där vi alla betraktas som likar".

Om dessa SD typer visar att dom kan ändra sig så kommer nog många ta dom till sin famn.Vi vet att det finns många SD typer som vill lämna men är rädda för grupptrycket,men: Det finns fler demokratiska partier i vårt land och Socialdemokraterna är ett sådant parti,dit alla är välkomna, även du som är en SD typ.

Gör som Tyko Jonsson och se vad du kan göra för din omgivning, din omvärld, och du behövs,men lämna då detta bruna parti och välj ett demokratiskt alternativ.Karl-Bertil Jonsson blev en hjälte och det kan du också bli om du precis som Tyko Jonsson ser att du gör fel och dom som vill hjälpa gör rätt.

Lämna SD och hjälp oss att bevara demokratin istället.


#Sverigedemokraterna #TykoJonsson #KarlBertilJonsson

Av Waxmann - Lördag 8 juni 17:22

Publicerad i Dagens Nyheter den 7 Juni.


När jag läser denna artikel av den duktige journalisten Niklas Orrenius så kan jag inte annat än hålla med.Sverige,med dom resurser vi har,men även EU,borde ha agerat mycket snabbare. Det kurdiska folket hat ständigt blivit utsatt för otaliga grymheter från den Syriska, Turkiska regimen framför allt. Nu har det kurdiska folket ställt upp och bidragit till att terrorsekten IS mer eller mindre är borta från sitt "kalifat", men omvärlden har inte ställt upp i den omfattning man borde gjort från början. Många oskyldiga kurdiska soldater har fått sätta livet till av dom en stor del kvinnliga soldater från YPJ.

Jag nöjer mig med detta och uppmanar dig att läsa Niklas artikel.

Det kurdiska folket har alltid stått nära min familj och våra hjärtan   


  





På en kurdisk militärbas i Syrien berättar prickskytten Noda att hon dödat över hundra IS-terrorister, och att hon själv sårats svårt. Niklas Orrenius lyssnar på hennes berättelse, och känner skam över att Sverige inte gjort mer för att stoppa terrorsektens rekrytering av unga svenskar. Noda Derbesiye är liten och senig, i trettiofemårsåldern. Svart luvtröja, militärbyxor. Fotograf Lotta Härdelin och jag träffar henne i nordöstra Syrien, på en militärbas som de kurdiska styrkorna återerövrat från terrorgruppen IS. Noda leder en trupp av soldater inom kvinnobrigaden YPJ. De flesta är mellan 18 och 25 år. De unga kvinnorna som stridit mot IS sitter på solvarm asfalt, plockar isär och gör rent automatvapen, medan vi pratar med deras befälhavare. Derbesiye är inte Nodas riktiga efternamn. Som många kurdiska krigare har hon tagit ett nom de guerre från en geografisk plats. Derbesiye är en stad vid turkiska gränsen som ett tag var i IS-händer. Vi har hört att Noda är en legendar bland kurdiska soldater, en skicklig prickskytt som gjort stora insatser i kriget mot IS. Kriget har vunnits på slagfältet, men ständigt nya sprängdåd från terrorceller i städer och byar påminner om att IS fortfarande utgör ett hot. Noda rör sig kontrollerat, nästan stelt. Skottskadan som hon fick i strider mot IS styrkor för ett par år sedan gör sig fortfarande påmind. Kulorna gick in i ljumsken och magen, och har skadat Nodas lever. – Men jag sköt många fler av dem. Mellan hundra och hundrafemtio. Noda ser mig rakt i ögonen, som om hon vill se hur hennes svar landar i mig. Och jag gungar faktiskt till, på min plaststol. I huvudet: en flashback från min olust på skyttebanan i lumpen, på K1 i Kungsängen och LV2 i Visby, när pappfigurerna som skulle föreställa fiendesoldater ställdes upp. Hur jag på något sätt lyckades sätta två skott precis under hjälmkanten i pannan på den anonyma pappfiguren och fick översvallande beröm från fänriken. Hur värnpliktsuppdraget där och då plötsligt blev verkligt: Vi lär oss att döda, och det kan faktiskt bli nödvändigt en dag. När vi marscherade tillbaka till logementet från skjutbanan minns jag att jag tänkte: Måtte det aldrig behövas. I kampen mot världens värsta terrorgrupp, som satt grymhet och hänsynslöshet i system, blev det nödvändigt att döda. Kanske går det att utan dödligt våld trycka tillbaka en hänsynslös, framgångsrik, folkmördande grupp som erövrar allt större territorium – men jag har svårt att se hur det skulle gå till. Noda, kvinnan i svart luvtröja, har gått i frontlinjen i kriget mot IS. Hon och hennes kurdiska kamrater har offrat mycket för att skydda oss alla. De har förlorat bröder och systrar, fäder och mödrar, döttrar och söner. När Lotta Härdelin och jag besöker den kurdiska basen är vi i slutet av en nästan två veckor lång arbetsresa i Irak och Syrien. Vi har mött yazidiska kvinnor och barn som tillfångatagits, sålts och våldtagits, igen och igen, bara för att IS sjuka tolkning av islam sa att det var okej att ta människor som slavar och plåga dem. Många lever i tröstlösa flyktingläger, eftersom IS förstört deras hembyar. Bland svenskarna som gick med i IS var handeln med yazidiska kvinnor ett stort samtalsämne. Journalisten Magnus Sandelin avslöjade sommaren 2015 en diskussion om sexslavar i en hemlig svensk Facebookgrupp för IS-sympatisörer. ”Jag känner en broder från jazeera som köpte en elvaårig yazidi för bara 1000 dollar, jätte billigt”, skrev en svensk 26-åring IS-medlem från Stockholm. Jazeera är namnet på en region i Syrien. 26-åringen fortsatte: ”Flera bröder här har slavinnor, en broder från Tjetjenien köpte två stycken, en 14 åring och en 21 åring, 1500$ per skalle hehe.” Före resan till Irak och Syrien träffade jag Huda, en svensk IS-avhoppare som är tillbaka i Sverige. Hon berättade om forna vänner inom IS som ägde yazidiska slavar. – Jag vet en svensk man som hade en slav. Han har flyttat tillbaka hit till Sverige nu, sa Huda, som egentligen heter något annat. Huda sa att det ”var jättevanligt” med slavar hos IS-familjer i Raqqa och i andra städer som erövrats av IS. – Folk hade två–tre stycken hemma. Det var inte alla som hade sex med dem. De städade, lagade mat, tog hand om barnen. Som slavar. Den yngsta jag träffade var åtta år gammal. Hon hade blivit såld fyra gånger. Sittande mitt emot Noda sköljer plötsligt en våg av skam över mig, skam över mitt hemland. Ett av Sveriges viktigaste bidrag till Syrienkriget var de 300 unga terroranhängare som rekryterades till IS och andra jihadistgrupper. Unga män och kvinnor som växt upp städer som Göteborg, Örebro, Växjö, Malmö, Stockholm och Kristianstad och som valde att ansluta sig till den sida i kriget som slogs mot Noda och hennes kamrater, till den terrorgrupp som tog yazidiska kvinnor och barn som slavar. – Det fanns även svenskar och andra utlänningar som slogs på vår sida, påminner Noda. Så är det. Och visst har Sverige även gett en fristad åt tusentals flyktingar som flytt från IS och från den syriske diktatorn Bashar al-Assads förtryck. Men faktum kvarstår: Som samhälle gjorde vi alldeles för lite för att stoppa flödet av svenska medborgare som gick med i IS och andra jihadistgrupper. I ett reportage om den svenska läkaren Nemam Ghafouri som DN publicerar den här helgen, berättar läkaren om hur hon år 2015 jobbade på en vårdcentral i Smedjebacken när en ung man plötsligt kom in och ville ha ett blodgruppsintyg. För att få visum, sa han. Den unge mannens historia var en uppenbar lögn. Nemam Ghafouris visste att det i Turkiet fanns IS-rekryterare som krävde just sådana blodgruppsintyg. Hon ringde polisen. Beskedet: Vi kan inte hindra människor från att resa till Turkiet. – Svenska myndigheter visste att den här mannen sannolikt var på väg till IS, men gjorde absolut ingenting. Nemam Ghafouri är inte ensam om att ha mött svensk passivitet inför IS-rekrytering. De senaste åren har jag talat med flera föräldrar, imamer och poliser som berättat att de förgäves försökt slå larm när de misstänkt att en ung man eller kvinna varit på väg att resa till IS i Syrien. Men passiviteten handlar inte enbart om det akuta läget, när det gått så långt att en individ faktiskt är på väg att ansluta sig till en terrorgrupp. Det offentliga Sverige har inte varit tillräckligt intresserat av de maktkamper som utspelar sig i flera svenska muslimska miljöer, mellan demokratiska och antidemokratiska krafter. Ointresset har gett terrorns rekryterare möjlighet att operera ostört. På militärbasen säger Noda att vi inte får fotografera hennes ansikte. Hon är känd och avskydd bland IS-anhängare, och försöker att hålla en låg profil. Dödandet gav ingen glädje. Däremot kände Noda en tillfredsställelse i att slåss mot en fiende som byggt sin ideologi på kvinnohat. – De var stolta över att förnedra kvinnor. När de tog en av våra soldater tillfånga kunde de sätta på sin walkie-talkie på en kanal som vi kunde höra. Sedan plågade de henne, gjorde allt med henne. Och de visste att vi lyssnade. När intervjun är över reser sig Noda försiktigt från sin plaststol. Hon håller andan och sätter en hand mot magen, som stöd. Smärtorna efter skottskadan vill inte försvinna.

Av Waxmann - Söndag 2 juni 12:19

Kippa vandring i Sverige, Kalmar ?

Kan inte låta bli och tänka på att detta skulle jag uppskatta även i Sverige. I Kalmar är det bara min partikollega Johan Persson som visar förståelse för vårt problem, annars är det väldigt tyst,vilket gör mig besviken,bekymrad inför framtiden. Min öppenhet har vänts till att jag idag är sluten och tyst. Detta är ett problem för hela landet och fler politiker, människor borde säga ifrån och stötta det judiska folket.

I Kalmar finns det t.o.m människor, politiker som öppet visar sitt förakt för Israel och judar. Oavsett om judar stöttar den nuvarande politiken i Israel eller inte så slår dessa protester mot Israel på alla judar i Sverige och det är inte rättvist.

  

 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------


I Emmaboda kan man läsa att den resa som klass 9 kämpat för att få göra till Auschwitz nu förmodligen ställs in för att Bildningsnämnden har inte råd,trots att resan är planerad sen lång tid tillbaka.I artikeln kan man bl.a läsa att man vill "skona personalen" ? Vad menar man med det ?

 


------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag hoppas på en förändring för det judiska folket i Sverige och nu har en ny lag kommit den 1 januari som ska stärka och ta hänsyn till dom 5 svenska nationella minoriteterna, där judar är en av dom 5 minoriteterna. LÄNK 

----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Här om veckan så uppstod en diskussion i Kalmar kommunfullmäktige där rasisten Thoralf Alfsson ville förbjuda tiggeri i Kalmar. Gud ske lov så finns det kloka människor som har förstånd att fatta beslut som talar om människo värden.

Vad han och många andra nog inte känner till är att romerna tillhör dom 5 svenska nationella minoriteterna och det innebär att dom har rättigheter och kan ställa krav på svenska myndigheterna. Dessa rättigheter har stärkts från den 1 januari, 2019. Vill denne Thoralf Alfsson och hans Afs ingå i den svenska demokratin då får dom nog lära sig att följa den svenska lagen, och detta är en del av den. 

LÄNK till Romer på Minoritet.se 



Av Waxmann - Onsdag 22 maj 19:19

Alternativ för Sverige(Afs) var idag på Larmtorget i Kalmar.

Snackisen innan var ju att den ökände islamofoben Thoralf Alfsson m.m skulle tala.

Där stod han nu plötsligt,Thoralf, uppstramad mellan två Afs flaggor.

Att höra honom tala är som att lyssna på en bandspelare som spelar upp samma stycke, om och om igen. Det blev en lång tragisk berättelse där hans stora bitterhet m.m lös igenom.Han lät väldigt självömkande och tyckte att alla är och har varit dumma mot honom i SD.


När Thoralf sedan började tala om Peter Lundgren vs okänd sexuellt utsatt kvinna vs Kristina Winberg så blev det nog för mycket för dom flesta.

Det var inte så mycket synd om kvinnan som Peter Lundgren utsatt sexövergreppet för utan det handlade mer om (bitterhet) att Peter Lundgren får vara kvar i partiet(men inte lilla jag). Den sexuellt antastade kvinnan var det mindre viktigt att tala om.Detta utspel förvånade inte för ytterst handlade även detta om "stackars Thoralf".


Afs hade en liten tropp med sig på 5-10 personer med mörka glasögon, som stod bredbenta och såg arga ut, medan motdemonstranterna var ca 40-50.Det var en del ungdomar,dom kom från MP och (V) och andra ungdomar.Såg tyvärr inga fler partier representerade.Var höll mitt parti (S) till någonstans ?

Att så många ungdomar ändå var på plats gjorde mig glad.Jag tycker att vuxna måste vara stolta att vi har engagerade ungdomar(Greta) i stället för att klaga på dom. Jag tycker ungdomarna visar civilkurage vilket vuxna tyvärr gör allt mindre.


Polisen,som jag talade med,hade väldigt lite att göra,men det har ju säkert att göra med Kalmars ungdom.Dom är inte, har aldrig varit våldsamma,så har jag inte uppfattat Kalmars ungdomar.

Sedan tycker jag att vuxensamhället har mycket att göra när det gäller att informera sina ungdomar om extremism, framför allt högerextremism och antisemitism. Här mötte jag 2 ungdomar,invandrade, som hade satt på sigg varsin Afs keps.När jag frågade en av dom om han var medlem så svarade han:"Nej,men kanske ska jag bli det". Ja,då har vi vuxna en hel del att uträtta.

 

Så stod han då där! Thoralf Alfsson från Kalmar som blev sparkad från SD.

 

Sedan blev den gode Thoralf interbjuad av Gustav Kasselstrand som bad Thoralf berätta om sitt liv och hur han kom med i SD och varför och vad som hände sedan och vad som...., jo,så där höll det på, och gav det någonting? Absolut ingenting mer än att Thoralf avslöjade det som vi redan vet.Att han vill starta ett nytt parti.Jisses Eualia bevare oss väl !

   

   

     

Alla unngdomar som stod där representerade så mycket hopp, kärlek och engagemang framför allt. Man hojtade, tjoade, blåste såpbubblor och vände ryggen åt Afs. Vi som är vuxna ska givetvis vara glada, stolta över att ungdomar engagerar sig,även om motparten inte tycker om det. Go go go

   

       

Som sagt:En lugn tillställning där polisen inte hade något att göra för Kalmars ungdomar skötte sig bra,även om Afs inte tyckte det.


Jag är pappa, musiker, sjöman, elefantskötare, pacifist, boxare, socionom och socialdemokrat.

Att vara socialdemokrat är inte svårt,det är bara att hålla sig till sanningen.

Donera

  

Donera gärna en slant till bloggen om du tycker om den. En blogg som kostar att driva.Tyvärr kostar det också mycket att vara sjuk.Vill du hjälpa mig vore jag tacksam.

Swisha till nummer 0721599220.

Tack

Kommentarer

Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Håll en hyfsad ton och språk så bidrar du till bloggens kvalitet.

rss

Sök

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Arkiv

Länkar

Mina ämnen

Besöksstatistik

Besökare från land ?


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se